Så var det gjort

Sådär ja!
Nu kan jag inte längre kalla mig tjugo plus utan har traskat över den stora 30an.

Men jag vet inte, kollade ytterst noga på bilder och jag anser mig inte se en dag äldre ut än 23! På sin höjd!
Mamma hade gjort mega goda smörgåstårtor och skinksnurror (tack underbara mamma för det!) och världens pyssligaste bästa vän hade knåpat ihop ett fin kollage (har inte en blekaste aning om hur det stavas) åt mig!

                       Snyggt va? Jag är verkligen impad av den tid hon lagt ner!

Av Sambon fick jag en digitalkamera så jag kan ägna mig åt mitt intresse att fotografera och förhoppningsvis få bättre bilder än de med min mobiltelefon! Toppen, han har en sån där stor avancerad sak som ser mega asdyr ut så jag törs aldrig använda den (sen fattar jag inte heller hur man gör så bilderna jag tagit med den är bara skit) Men denna lila lätta sak är enkel att förstå och tar kanonfina bilder! Av Mamma, Svägerskan, Broder, Mammas Hajk och kollegan Nettan fick jag en scanner/skrivare som jag velat ha länge så jag kan skriva ut mina eminenta perfekta foton och vem vet, kanske även jag har möjlighet att ta pinsamma bilder och bygga kollage *blinkar*

Partyt på lördagen gästades av många kära vänner och familj! Min söta svägerska kom ända från Luleå för att hedra mig med sitt besök, men vad mera chockande var ett ännu mera långväga besök till min ära! Om inte min kollega från Stockholm! Mamma och hon hade smusslat ihop en plan och hips vips stod kollegan med karl på hallmattan! Min Exmake hedrade även partyt med ett besök och vi hade riktigt kul! Det skrattades en hel del och alla var glada. Söndagen var dock en dag då man (iaf jag) kände att jag levde. Det ömmade i hela kroppen av skratt och tröttheten var ett givet faktum. Men efter att ha spanat på en film, ätit skrovmål så var jag back on track.
Förra torsdagen var jag och Sambon och åkte moppe, det var också roligt, just att få känna att man är 15, 15 år igen *fniss*

Vår brevlåda har pimpats i sommar, ny färg och så har Sambon installerat belysning i det lilla huset. Mycket mysigt! När skymningen faller tänds det i brevlådan och det är ju bara så GULLIGT!
I veckan är det Junior vecka för mig så jag får ha min söta unge att umgås med. Igår var han hos tandläkaren och klarade besiktningen med bravur. Han var duktig och fick nån liten trams leksaksödla som han vårdar ömt.
Sambon sliter på i utbyggnaden av huset och har dragit el och förberett för isoleringssnubben som ska komma i veckan och göra det utrymmet till en varm och gosig plats.
Vi köpte ju tröjor när vi var på Volbeat!

 
Sambons tröja (som jag stjäl vid varje obevakat ögonblick.)

Min tröja (som inte Sambon stjäl) Gjorde dock det stora misstaget att välja en girlshirt och den är sannerligen tajt över mina ehh boooooobs.....Känns som om att pattarna placeras mellan revbenen, men det funkar!

Finns så mycket att uppdatera så jag får helt sonika ta det lite då och då.

Bye bye 4 nu!

En sån kalasdag!

Hej hopp!
Igår så fyllde jag år. 30 år faktiskt.. Men åter igen, jag är max 23 i kroppen och 16 i sinnet...
Dagen började med en morgon (de brukar göra det) då jag fick första paketet av min älskade Sambo! En digitalkamera!!! Perfekt! Jag har alltid velat ha en digitalkamera, men jag har räds dem lite för de är så avancerade. Men eftersom min Sambo är en klok och förstående man så förstod han min beskrivning. "Jag vill att den ska vara liten, lätt och ta svinbra bilder och att man ska kunna hiva in dem i datorn på ett lätt sätt utan en massa knussel krångel och tjafs"

                                                            
                                                                    Kaffe i favvomuggen

Morgon facebook....
Och sen började dagen, av min mamma, min broder, deras respektive och en kollega från fjollträsk fick jag en scanner/skrivare och det är ju perfekt för då kan jag ju skriva ut de perfekta bilderna jag tar! Jag fick en enormt stor garderobsblomma utav nära och kära vänner och sen fick jag gravad lax och fudgekakor av andra nära och kära. Perfekt. Idag har frukosten bestått av kaffe och tårta, nu ska jag smyga fram en fudgekaka ur frysen och smaska i mig den tillsammans med en av mammas kärleksmums.. *bästa med att fylla år är frukosten dagen efter*

Smack och Smask!

Jag återkommer med mer uppdateringar senare, men nu vill jag verkligen frossa!!!!

En kväll att minnas

Igår var jag och Sambon på Volbeatkonsert i Luleå. Det var roligt. Jag ska göra mitt bästa för att återge kvällen här åt er. Det hela började med att vi for till Luleå ivriga och uppspelta, på grund av att det stod på biljetten att spelningen började 19.30 så åt vi inte speciellt mycket under dagen utan luften var full av förväntan. Vi for som sagt var dit och som vanligt så är det ju ett förband som ska spela. Vi såg deras flagga bakom scenen, det stod "The Kanditate" och eftersom jag aldrig hört om detta band tidigare så förväntade jag mig inte så mycket.
Men 19.30 så började det låta från scenen...

Lätet som kom från scenen chockade alla människor i Pontushallen. "Sångaren" sprang runt på scenen som en ecstasyproppad ekorre och bräkte som en stucken gris, inte nog med detta så rev han av sig tröjan efter tio sekunder på scen.
Ok visst, har de en fin kropp så av med kläderna! Det är jag för, men om jag säger så här... Han hade kunnat behålla tröjan på! Kulmage och lovehandels, plus det faktum att hans benbeklädnader hasade ner så att hans rövskåra blev synlig för alla var enbart traumatiskt. De första 30 sekunderna slutar alla i hallen andas, öppna munnar och rädda ögon stirrar upp mot scenen, måste vara fler än jag som tänkte "Men vi kom ju hit för att lyssna på bra musik!" Efter 30 minuters lidande så tystnar de äntligen och går av scenen, soundcheckingen sätter igång och the kandidates flagga firas ner, då upptäcker inte bara jag utan många andra att det inte är Volbeats flagga ännu! Det sk tydligen spela YTTLIGARE ett förband!!! Å nej! Så det andra förbandet tar plats, ett gäng håriga wannabe hårdrockare börjar spela och det låter relativt ok, tills en "lodis" irrar sig in på scenen, han är tydligen sångaren i bandet och börjar bräka, högt och länge får de hålla på. Summa sumarum, en timme bräker lodisen och hans hårbollar på. Sen soundcheck igen...En flagga hissas ner framför scenen

Stämningen i hallen är nu laddad, när som helst nu.... Sittsåren i arslet börjar kännas av, vi har ju suttit på samma platser sedan kvart i sju och nu är klockan halv tio. Kvart i tio börjar de ljuva tonerna från låten "The Mirror and the Ripper" Ljuda ut över lokalen, ca 30 sekunder in i låten faller flaggan och Volbeat uppenbarar sig! Trycket i lokalen ökar och folket är glada! Detta är belöningen efter att ha överlevt förbanden. Volbeat dominerar, är roliga (hade gärna enligt mig fått klä av sig), extremt proffsiga i både sång och musik, dock var ljudkillarna kanske inte det nyktraste som suttit bakom ett ljudbord, men det var en enorm upplevelse att höra Michael Paulsons röst live. Han har en otroligt skön stämma!
Jag njöt och lät mig svepas med i hela upplevelsen, få andas och vara i samma lokal som detta enormt skickliga band och jag säger bara det, de som inte var där missade något!

Vilken ljusshow grabbarna bjöd på, faktiskt en gigantisk utmaning att fota, men det var upplevelsen att varit där som var allt. Gårdagskvällen var fantastisk och jag ångrar inte en minut, förvisso hade jag inte gråtit blod om jag missat förbanden, men nu är det bara ett roligt minne. Att få vara där med min älskade Sambo gjorde guldkant på tillvaron och jag kommer givet följa bandet mera!

VOLBEAT

Ikväll ska vi på konsert och jag har sett fram emot det ända sedan i somras! Biljetterna har vårdats ömt och idag ska de användas!

Så 19.30 lär jag vara svimfärdig av iver. Då börjar det! Tjoohoooo!
Snart ska vi fara till min kära mamma och njuta av nybakta bullar och tillbehör. Igår kväll tog vi en cruise och jag kurerade mig med alternativa medel. Istället för Apotekets Alvedon, blev det Minttu och varm choklad. Funkade galant, alla bekymmer och förkylningssymtom var som bortblåsta!

Over and out!

Garagepimpning i första snön

I morse när vi vaknade så hade den första snön anlänt, vackert med vitt och fridfullt.
Så jag och Junior slirade iväg mot Dagis, det var intressant... Dock nemas problemas för en skicklig bilförare som mig. När jag kom hem drack jag och Sambon kaffe och lade upp dagen. Bilarna fick vinterskor på tassarna och garaget fick belysning under terasstaket.

Bilarna i morse...

Den lilla terassen med en liten ljusslinga som ger ett übermysigt sken så här på höst/vinterkvällen!
Tyvärr så har jag haft oturen att lyckats bli förkyld nu i veckan så mina bihålor och faktiskt hela ansiktet värker. Men jag tror nog det ordnar sig efter lite vila. Om inte annat så får jag kurera mig imorgon kväll med ett minttu och varm chocklad. (Ett knep en väldigt kär kollega till mig har lärt mig)
På lördag så ska jag och Sambon och se Volbeat och det ser jag sannerligen fram emot! *längtar så jag nästan svimmar av iver*

På vår veranda har jag ställt ut en fin oljelampa som jag fyndat i höstas! Stenen som ligger alldeles intill är hjärtformad och den har Junior hittat på gården åt mig. Planen är att måla "hjärtdelen" så att man ser det lite tydligare, men grabben har helt klart potential till att bli en bra inredare! Plattan som stenarna och oljelampan ligger/står på är en stenplatta som jag förvaltat från min tid som bergssprängare och stenbrytare. Den kända Bodenstenen! Mega tjusigt!
Så nu håller jag tummarna att jag tillfrisknar och det är snabbt.
Inte nog med att Volbeat hägrar det råkar ju förfalla sig så att jag fyller år på måndag. 30 år faktiskt. (Fast jag ser inte en dag äldre ut än 20!)
Så den 23 oktober håller jag öppet hus med fri drop in. Min plan är att börja dagen med en hederlig köttbulle och öl frukost och sedan låta dagen bära mig vart den vill. Jag hoppas på glada människor, rolig stämmning med Kärlek och Harmoni i luften. Till de ljuva tonerna av Volbeat och Elvis!

Ride hard and die free!

Löven blev tavlor

För ett par dagar sedan plockade jag och Junior varsitt löv från min bästa väns gård, dessa har jag pressat och idag så gjorde jag två fina tavlor av dem.

Mycket vackert. Nu ska jag bara fundera ut en bra plats till dessa mästerverk!

Dagen då han blev en del av vårt hem

När vi röjde ur källaren så fann jag en saknad vän!
Det visade sig vara en nära vän till både mig och Sambon, så vi bestämde oss att han skulle få bli en del av vårt hem. Inte bara för att han är vacker och fin, utan för allt coolt han står för. Han har varit med mig hela livet och jag ser fram emot att få ha honom med mig resten också.

Självklart är det Elvis jag menar! Dessa LP-plattor har jag fått av min älskade mamma och jag är så stolt över dem! Hans musik har alltid funnits med mig och många gånger har jag funnit tröst eller stöd i hans ord.

Fiffig som jag är så "listade" jag ut att jag ville ha Elvis som dekoration på vår vardagsrumsvägg. Så händiga Sambon snickrade ihop lister och nu är han där. Hos oss! Vilken lycka. För Er som tvivlar så säger jag bara "ELVIS LEVER" och ingen kommer kunna ta honom ifrån mig!

Kylskåpspoesi

Idag har jag och Sambon ägnat dagen till att äntligen tömma och rensa ur källarförrådet. Detta var roligt på så många sätt att jag knappt kan förklara det med ord! Dels så var det superskönt att kasta bort sånt där skrot man har samlat på sig genom åren och dels var det så underbart kul att finna olika grejer från en avlägsen tid. (Eh, eller inte ALLT för avlägsen, så gammal är jag ju inte!)

Bland annat så hittade vi mina lådor med kylskåpspoesi. Så aftonen var räddad med pusslande och många härliga skratt.

Denna härliga ordkomposition snickrade jag ihop och skrattade glatt.

Även sambon hade humor, om än lite mer fåordig =)

Bästaste vännen var även hon förbi och snickrade ihop en vacker vers, dock anser jag att den var lite väl morbid för att publicera på min blogg, men hon har en grym humor hon. Eller jag ska erkänna, jag är grymt darrhänt ikväll, antagligen efter allt kartonglyftande, eller möjligen träningsvärk, så jag fixar inte att fota så bra.. (Nej alla störiga  människor, jag har ICKET tvångonanerat hela dagen, jag har väl gjort nå annat tokigt) Men underbara Sambon hjälpte mig fota dessa två bilder så Ni får nöja Er med dem. 

Mer foton på mera fynd kommer senare när jag stabiliserat upp darrigheten.

Höst

Nu är det höst och träden har färgat sina sommarblad i höstens glada färger och sedan dumpat dessa på marken.

Dessa två färgglada löv tog jag från min bästa väns gård. Har nu placerat dem i press och tänkt så småningom att göra en fin tavla av dem.

// Pälsbollen i tänkartagen

Från plast till plåt

Eftersom garagetakets altan har som funktion bland annat att agera som förvaringsplats av gräsklippare, snöslunga, grill och diverse andra säsongsföremål så är det ju allmänt känt att ett tak som håller är att rekommendera. Taket som byggdes dit för några år sedan byggdes i all hast för att bara fungera provisoriskt. Som vi så många vet som bor i Norrbotten så kommer det mycket snö, väldigt mycket snö. När jag i våras skulle försöka vara ambitiös och lätta på plast takets börda så föll jag igenom. Därav ett stort hål i taket. Inte så hållbart.

Därför när jag såg min granne i full färd med att byta ut sin fasad (från plåt till panel) så undrade jag ju vad han skulle göra av all denna plåt. Då han svarade att han skulle köra bort den så accepterade jag helt enkelt inte ett sånt slöseri med perfekt fasadplåt. Har den suttit på utsidan av ett hus så kan den lika gärna ligga på ovansidan av garagealtan. Varför betala dyrt för takplåt när man kan få den gratis?

Sagt och gjort, plåten bytte ägare och sambon påbörjade plast mot plåt-bytet.

Han var inte så nöjd att göra detta en söndag, men jag tycker att trots sura minner och slammer så blev det väldigt bra! Jag har dessvärre ingen bild på det färdiga bytet men lägger upp en från imorse!

Närmast är den "nya" plåten och längst bort plasttaket. Om man tittar noga så ser man även hålet där jag druttade igenom i våras. Skrapade mig ganska rejält och fick några stora blåmärken, men uppenbarligen så klarade jg mig bra för jag lever ju ännu. Tror bara att rädslan när marken försvann under mig var värst.

Mycket nöje!

Klart! Nu ska bara belysning upp och min otroligt fula bänk målas, sen lite lull lull på det!

Nu är jag som skrivet här...

Hej världen gamla läsare som såväl nya.

Då jag igår samtalade med min bästa vän så noterade jag ju att den lilla filuren hade bloggat ett längre tag utan att ens förtälja detta för mig! *kan bara inte vara rättvist* Sen såg jag ju åter igen att hennes blogg var mycket snyggare än min jag hade på Bloggspace, och att hon kunde lägga upp bilder i sin! Den ser så välkomnande och mysig ut att jag kände genast! Sån där vill jag ha!  Så imorse ringde jag upp för att intervjua henne om detta forum. Och sen var det ju bara att hugga in...

Så för Er som inte riktigt vet vem jag är men kanske undrar lite om mig och min bakgrund så länkar jag härmed till min gamla (tråkiga blogg utan bilder) http://thesinnergirl.bloggspace.se/

Så för att kunna rota hejvilt i mitt liv så är det bara att surfa dit!

Nu skall jag avsluta detta första inlägg och helt enkelt njuta av det faktum att jag har hittat hit!!

Den här vackra bilden tog jag i somras med min mobiltelefon på ett ställe som heter Huvön där jag var med min sambo och hans Båt. Båten var självklart inte med och besteg berget, den väntade snällt i vattnet!

Kram på Eder och välkomna mig!