Hej!
Igår var det fredag. Den började med att jag vaknade, for och stämplade ut från arbetet. På jobbet träffade jag en kollega som jag inte pratat med på ett längre tag och vi tog oss båda tid att stå och prata ett tag. Jag insåg att jag saknat denna kollega ganska mycket!
Jag och han jobbar samma skift fast inte samtidigt, det betyder när jag är ledig jobbar han och tvärt om. Så vi ses sällan. Därför har det blivit att vårat sätt att kommunicera blir lappar i jourbilen mellan varandra. Detta är ju självklart förenat med otroligt många missförstånd.
(Kan bara säga det att klockan halv fem en söndag morgon är det inte vidare lätt att snickra ihop en snabb slutrapport plus en trevlig lapp till kollegan)
Nåväl, efter denna lilla pratstund så for jag och hämtade junior och mommen. Tänkte först tvätta bilen men nått pucko hade kört sönder biltvätten på Statoil, hur man nu lyckas med det.
Vi for och handlade en massa godmums till fredagsmiddag och jag hittade även jordgubbar och grädde!
När vi sen kom hem så kom en annan kollega till mig förbi på en kopp kaffe. Vi utbytte en massa information om vad som händer och sker på våra olika distrikt. Senare på kvällen pratade jag med samma kollega som på morgonen i telefonen. Vi talade då om ett stundande stormöte som ska hållas på annan ort. Både jag och mina två kollegor är spända inför detta möte.
Eftersom grabbarna är lite fegisar så har de utsett mig till talesperson för att framföra våra två distrikts åsikter.
Jag är faktiskt ganska nervös inför detta möte, men samtidigt uppspelt och förväntansfull.
I övrigt kan jag berätta att i veckan ska jag söka världens tuffaste jobb! (Om jag får det jobbet sen så kommer jag nog svimma av yrsel) Jobbet kommer att tillsättas om ungefär 10 månader och är så himla roligt att jag bara måste söka!
Nu ska inte jag sitta här och jiddra för idag ska jag iväg och titta på en ny bil!
Ha det bäst och tänk på varandra!
lördag 31 mars 2012
torsdag 29 mars 2012
Att växa upp och lära sig
Jag tycker det är väldigt tråkigt när jag ser människor som inte har normalt hyfs och respekt för andra. Om man inte lär sig ödmjukhet så kommer man stå väldigt ensam den dagen man behöver stöd. I ungdomen får man lära sig vara tacksam och framför allt ödmjuk. Har man inte lärt sig det så väntar en väldigt hård skola i livet. Man kan inte lösa allt med att gapa och skrika och kasta hot omkring sig.
Nåväl, det är ju inte mitt bekymmer egentligen men jag tycker det är rent ut sagt sorgligt.
Med det sagt så kan vi gå vidare till roligare saker. Vi har beställt Nicklons födelsedagspresent och väntar med spänning på att det ska anlända. Han fick bland annat grejer av mamma från gymgrossisten för en större summa cash. Vad han får av oss håller vi hemligt ett tag till.
Jag har fått en dator av Nicklon som min älskade Rickard ska fixa upp så att jag kan surfa och blogga från den istället. För vi har kommit överens om att jag har all rätt i världen om att blogga om VAD jag vill, den som tar åt sig har enbart sig själv att skylla. Så länge inget namn är direkt utskrivet så kan ingen göra nånting åt det.
Jag tycker om att blogga, skriva på twitter och surfa på mina sidor. Det kommer jag fortsätta med. Så sluta läsa om det inte passar.
Jag har roligt och är glad, det är det viktigaste. Vad just Du känner, tänker och engagerar Dig i bryr jag mig inte i.
Nu ska jag iväg och jobba, tusen gånger gladare idag!
Många kramar till Er mina vänner, det är tur att vi finns för varandra och tillsammans lär oss ordet ödmjukhet. Jag är stolt över Er och tackar allra ödmjukast för alla de fina kondolenser jag fått.
Till Er övriga; Tänk innan Ni skriker och sluta manipulera och skapa intriger. Titta på en såpa istället!
Nåväl, det är ju inte mitt bekymmer egentligen men jag tycker det är rent ut sagt sorgligt.
Med det sagt så kan vi gå vidare till roligare saker. Vi har beställt Nicklons födelsedagspresent och väntar med spänning på att det ska anlända. Han fick bland annat grejer av mamma från gymgrossisten för en större summa cash. Vad han får av oss håller vi hemligt ett tag till.
Jag har fått en dator av Nicklon som min älskade Rickard ska fixa upp så att jag kan surfa och blogga från den istället. För vi har kommit överens om att jag har all rätt i världen om att blogga om VAD jag vill, den som tar åt sig har enbart sig själv att skylla. Så länge inget namn är direkt utskrivet så kan ingen göra nånting åt det.
Jag tycker om att blogga, skriva på twitter och surfa på mina sidor. Det kommer jag fortsätta med. Så sluta läsa om det inte passar.
Jag har roligt och är glad, det är det viktigaste. Vad just Du känner, tänker och engagerar Dig i bryr jag mig inte i.
Nu ska jag iväg och jobba, tusen gånger gladare idag!
Många kramar till Er mina vänner, det är tur att vi finns för varandra och tillsammans lär oss ordet ödmjukhet. Jag är stolt över Er och tackar allra ödmjukast för alla de fina kondolenser jag fått.
Till Er övriga; Tänk innan Ni skriker och sluta manipulera och skapa intriger. Titta på en såpa istället!
lördag 24 mars 2012
Färdigtapetserat!
Nu är det klart! Alla tapeterna är uppe och jag kan inte säga exakt hur stolt jag är men det är så himla snyggt!
Bilder kan säga mer än tusen ord!
Och hela vägen ner till källaren, bort med den hemska gröna färgen och dit med tapet som ger en känsla av lyx och flärd.
Sådär! Nu ser Ni hur vackert vi har det.
Nu är det dax för mig att bege mig mot arbetet och beskydda länet över natten. Tycker dock det är lite sorgligt att natten blir en timme kortare inatt, men man får ju trösta sig med att jag jobbar natten till måndag också.
Fridens liljor
// Pälsbollen, nu lite lyxigare
Och hela vägen ner till källaren, bort med den hemska gröna färgen och dit med tapet som ger en känsla av lyx och flärd.
Sådär! Nu ser Ni hur vackert vi har det.
Nu är det dax för mig att bege mig mot arbetet och beskydda länet över natten. Tycker dock det är lite sorgligt att natten blir en timme kortare inatt, men man får ju trösta sig med att jag jobbar natten till måndag också.
Fridens liljor
// Pälsbollen, nu lite lyxigare
torsdag 22 mars 2012
Det handlar om att behandla
Hej och hallå där ute.
Dagens inlägg handlar om att behandla. Med andra ord hur olika vi alla är. Jag väljer att behandla min sorg genom att ta för mig saker att göra. Jag sörjer min älskade katt Mike, men jag gör det på mitt vis. Alla har sitt egna sätt. Jag och sambon monterade upp en tavellist i sovrummet som vi sedan fyllde med bilder.
Vi har så många fina minnen och jag är så glad att han valde att bo med mig och oss. Alla skratt han gett oss och alla hans egenheter lever kvar i minnet. Stundtals hugger det till i hjärtat, och då bearbetar jag det då. Jag tillåter mig att vara arg, ledsen, frustrerad och fylld av saknad. En del i mitt sätt att bearbeta/behandla min sorg är att engagera mig i något. Objektet för mitt engagemang blev hallen här hemma. Sambon blev självklart engagerad han också.
Hallen innan vår framfart.
Trappan upp. För den oinvigde så kan jag be Er kika extra noga på de gamla tapeterna, de är upp och ned. Detta har stört mig i många år. Så jag och sambon började med att riva tapeter och måla tak.
Finaste älskade sambon i målartagen. (Jag rev tapeter, men eftersom jag gjorde det så fanns det ju ingen som kunde fota så det är inte med på bild.)
Nya tapeterna på plats! De är så snygga att jag blir helt lycklig och kan sitta och glo på dem i timmar! Vår relation testades även för detta var första gången vi tapetserade ihop. Vi har ju satt upp väggfixaren tidigare i utbyggnaden tillsammans och det gick ju bra, men det var inte att tapetsera. Vår relation överlevde och vi bråkade faktiskt inte alls så farligt. Vi var lite oense några gånger men då tog vi helt enkelt en paus, funderade och satte sedan igång igen. Så vår relation är nog starkare nu och vi funkar finemang ihop även under tapetsering. Vi är ett bra team!
Trappan upp.
Självklart ska jag lägga upp fler bilder när alla lister är på plats och även bilder på trappan ner. Tyvärr tog jag ingen bild på trappan ner till källaren innan vi tapetserade, men det var en neongrön färg som var HEMSK! Men nu är det stil och klass. Det känns jättebra.
I övrigt har vi tagit ett underbart beslut jag och sambon. Det är ju så att mesta delen av min frustration här hemma går ut på att jag upplever att jag är den städande och ordningsamma i vår relation. Detta skapar en irritation när jag upplever att Sambon inte kan läsa mina tankar och göra "sin" del av städet. Så vi tog beslutet att anlita städhjälp varannan vecka! Så smart och framför allt skonsamt för stressnivån!
Det var en snabb uppdatering så får vi se hur länge det dröjer till nästa gång.
Fånga dagen, tänk positivt och var framför allt rädda om varandra.
// Pälsbollen
Dagens inlägg handlar om att behandla. Med andra ord hur olika vi alla är. Jag väljer att behandla min sorg genom att ta för mig saker att göra. Jag sörjer min älskade katt Mike, men jag gör det på mitt vis. Alla har sitt egna sätt. Jag och sambon monterade upp en tavellist i sovrummet som vi sedan fyllde med bilder.
Vi har så många fina minnen och jag är så glad att han valde att bo med mig och oss. Alla skratt han gett oss och alla hans egenheter lever kvar i minnet. Stundtals hugger det till i hjärtat, och då bearbetar jag det då. Jag tillåter mig att vara arg, ledsen, frustrerad och fylld av saknad. En del i mitt sätt att bearbeta/behandla min sorg är att engagera mig i något. Objektet för mitt engagemang blev hallen här hemma. Sambon blev självklart engagerad han också.
Hallen innan vår framfart.
Trappan upp. För den oinvigde så kan jag be Er kika extra noga på de gamla tapeterna, de är upp och ned. Detta har stört mig i många år. Så jag och sambon började med att riva tapeter och måla tak.
Finaste älskade sambon i målartagen. (Jag rev tapeter, men eftersom jag gjorde det så fanns det ju ingen som kunde fota så det är inte med på bild.)
Nya tapeterna på plats! De är så snygga att jag blir helt lycklig och kan sitta och glo på dem i timmar! Vår relation testades även för detta var första gången vi tapetserade ihop. Vi har ju satt upp väggfixaren tidigare i utbyggnaden tillsammans och det gick ju bra, men det var inte att tapetsera. Vår relation överlevde och vi bråkade faktiskt inte alls så farligt. Vi var lite oense några gånger men då tog vi helt enkelt en paus, funderade och satte sedan igång igen. Så vår relation är nog starkare nu och vi funkar finemang ihop även under tapetsering. Vi är ett bra team!
Trappan upp.
Självklart ska jag lägga upp fler bilder när alla lister är på plats och även bilder på trappan ner. Tyvärr tog jag ingen bild på trappan ner till källaren innan vi tapetserade, men det var en neongrön färg som var HEMSK! Men nu är det stil och klass. Det känns jättebra.
I övrigt har vi tagit ett underbart beslut jag och sambon. Det är ju så att mesta delen av min frustration här hemma går ut på att jag upplever att jag är den städande och ordningsamma i vår relation. Detta skapar en irritation när jag upplever att Sambon inte kan läsa mina tankar och göra "sin" del av städet. Så vi tog beslutet att anlita städhjälp varannan vecka! Så smart och framför allt skonsamt för stressnivån!
Det var en snabb uppdatering så får vi se hur länge det dröjer till nästa gång.
Fånga dagen, tänk positivt och var framför allt rädda om varandra.
// Pälsbollen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)