Summa sidvisningar

måndag 22 november 2010

Garderob del 2

Nu har arbetet med garderoben i kontoret verkligen tagit fart! Efter en målande framfart så kunde Sambon montera dit lite brädor för att chefa upp dörrens position...


Notera även att golvet lagts dit. Det fiffiga med den här garderoben vi bygger/konstruerar nu, är att vi återanvänder en massa material från en stor garderobspjäs som stått nere i utbyggnaden och följde med huset. Eftersom den var ful och väldigt opraktiskt och mest i vägen, så tog vi beslutet att slakta den och använda så mycket som möjligt av den till kontorsprojektet. Så golvet är donerat av den gamla garderoben.


Även skenorna som är ovanför skjutdörren och under den är från den gamla pjäsen. Dörren har händiga Sambon monterat ihop av en spånskiva (som blev över efter att vi skivat utbyggnaden klart och några brädor som fanns). Bilden ovan i stängt läge. Bilden under taadaa öppen!


Tjusigt va? Stackars Sambon har slitigt sig sjöblöt i svett för att få den på plats (jag hjälpte faktiskt till lite genom att styra den på plats). Ikväll har jag spacklat den första gången (det lär bli nått varv till och slipande eftersom jag inte är en proffs spacklare, dock borde jag ändå få kred för mitt engagemang!)



Så efter vad jag antar kommer bli en hel del slipande, lite mera spacklande och målande så kommer det bli kanon. Även taklisten och golvlisten ska på plats. Och hyllor så klart. Det snygga med hela denna konstruktion kommer att uppenbara sig vid färdig produkt och då lär Ni bli imponerade. Jag beräknar att kunna färdigställa kontoret (med städning, undanplock och användning av garderoben) redan nu till helgen. Så jag hoppas jag håller tidsplanen.
Nog om det, nu ska jag berätta något roligt för Er. 
Jag är väldigt ekonomisk, många gånger kanske FÖR ekonomisk i vissa avseenden. Ett av dessa var att jag hade en färghink kvar sedan jag målade rummet för ca två år sedan. Den ville jag ju använda för att slippa och köpa en ny. När jag öppnade hinken så var det stenhårt i botten, men jag tänkte att om jag spettar lite med en gaffel (jupp, direkt från bestickslådan, men vänta det blir värre) så kanske det löser upp sig. 
Det funkade inte så bra, så jag (som stod i köket) kom då på en genial ide! 
Jag använder elvispen, den hade jag ju när jag blandade fogmassa till badrumsgolvet och det funkade ju perfekt! Sagt och gjort, elvispen åkte fram och jag började gegga. Efter ett tag så luktade det bränd elektronik och vispen skar ihop. Jahapp! Hoppsan!


OJSAN! Bövlars, den som var så bra.... Så jag tog kvickt beslutet att ny färg (och elvisp) var tvunget att inhandlas, inte kunde jag spara några kronor här inte *morrar*
Så idag var jag till Luleå med min moder som skulle köpa en ny vinterjacka. Det inhandlades en ny visp, ny färg och nu är jag igång med spackleriet.
Jaja, lite svinn får man ju räkna med... Men jag måste säga att jag har så väldigt roligt med de här konstruktionerna. Många gånger när jag kommer på något så berättar jag för Sambon om vad jag tänkt och sedan hjälps vi åt för att få det att bli som jag tänkt. Han står för att lösa det tekniska grejorna och jag står för huvudplanen (och en del småfix ikring, bära, hämta grejer, spackla, måla, slipa, inhandla nya verktyg(?)  städa, dammsuga, vika och sånt) Slutfasen är alltid den roligaste och jag häpnar konstant över vilken smart Sambo jag har! Han löser så många av mina kluriga förslag att jag blir riktigt imponerad av att han förstår hur jag menar. Nu ska jag upp och beundra spacklet ett tag.

Återkommer med mer bilder ju närmare slutet vi tar oss.

//Pälsbollen med spackelspaden

torsdag 18 november 2010

Garderobsdax

Todilooo där ute i etern!

Vad har jag haft för mig i veckan då? Ja Ni, det är allt möjligt, eller jag ska erkänna, egentligen inte så värst mycket på dagarna. Dels för att jag har haft en helt jättehemsk huvudvärk (som jag faktiskt ett tag var riktigt rädd för att var en andra hjärnblödning) och dels för att jag helt enkelt inte haft inspiration. Men så kan jag ju inte ha det! Jag bet ihop, funderade och satte fart. Så jag och Sambon tog tag i projektet garderoben i kontoret. Det var först två garderober som var inbyggda i väggen.


Efter Sambon demolering var det endast ett infällt... hål? Nä, mera som en glugg i väggen kan man väl säga. Tanken är att göra det hela till EN enda stor garderob för sänglinnen och sånt där tyggrejs som man har hemma. Gardiner, överkast, dukar å sånt trams. Efter Sambons framfart med kofot, hammare, tigersåg och svordomar så var det min tur. Jag plockade fram färg, roller, penslar och så var det bara att börja.


Så efter första strykningen såg det ut så här. Just i skrivande stund sitter jag och väntar på att färgen från andra strykningen torkar så jag kan dra på det sista. Lär bli nångång runt tolvsnåret. Imorgon (förhoppningsvis) så ska vi måtta ut för hyllor och sedan fiffa på DÖRREN. Eller som jag kallar det i mitt huvud "the dörr". Inte vilken som helst, dessvärre säger jag inte något nu, men tro mig vänner, Ni kommer bli IMPADE!
Men detta är inte allt jag gjort idag.
Jag har även tampats med våra vardagsrumsgardiner. Jag försökte vid inköp att gå den enkla vägen.
Ni vet, man kommer hem, river upp förpackningen, stryker de stärktindränkta eländerna och försöker få dem att hänga snyggt. Det gick icket som planerat. Gardinerna tycks vara stärkta med pansar. De var stenhårda och hängde som presseningar i fönsterna.
Så, det var bara att plocka ner dem, köra dem i tvättmaskin, stryka igen och hänga upp. Jag var iväg på stan och införskaffade TOFFSAR! Så nu är det lyx och flärd. (Men ja, jag tycker fortfarande att de är stenhårda och tror på allvar att de skulle kunna stå pall mot ett mindre atombombskrig)...


Sådär blev det. Just nu så får det faktiskt duga. Nu ska jag förse mig med en kopp thé och fundera på nästa steg i projektena jag har på lut. Imorgon blir det soptippen och dumpa av allt gammalt garderobsinnehåll.

Thats it for now.....

tisdag 16 november 2010

Nu blir det bara text

Hej hej omvärlden!

I söndags höll vi kalas för Junior som har fyllt fyra år. Både jag och Sambon hade måttligt med sår i öronen efter en sockertrippad liten varelse med vänner hade fyllt våra huvuden med tjatter. På kvällen var vi som två vandrande zombisar och njöt av att det bara var tyst. Men Junioren var glad och jag tror nog han tycker det var ett lyckat kalas.
Igår var vi ute och täckte båten, det var kallt, svettigt och vi fick i oss en massa friskluft. Med en liten sväng till Luleå lyckades vi inhandla en massa matrial som nu gör att utbyggnaden kan fortsätta jobbas med. Spackel och färg. Idag har jag tömt garderoben som vi ska riva och återvinna i en annan form. Uppe på kontoret kommer vi att göra ett stort linneskåp som är infällt i väggen. Där ska vi förvara sänglinnen och annat som just nu för tillfället ligger i högar (någorlunda uppstrukturerade högar, men ändå). Ska bli skönt att få ordning på kontoret eftersom jag har en stark känsla av att kontoret kommer börja användas betydligt mer än vad de gjort det senaste året....
Sambon jobbar nattvecka så jag försöker få saker och ting gjorda på kvällarna och nätterna så jag inte slammrar och väcker honom i onödan på dagen.

Det här var en snabb uppdatering om läget, jag återkommer med bilder senare i veckan.

Ha det bra vänner, bekanta, och Ni övriga.

tisdag 9 november 2010

Ett litet garage till en stor kille

Så var det färdigt! (Ja, jag vet att dörrarna saknas, men de ska vi eftermontera senare)


Som Ni ser här så har garaget fått både tak och inredning. Inredningen består av diverse verktyg och annat som jag klippt ur kataloger och tidningar. I det lilla garaget har vi parkerat en jeep med släp, på släpet står naturligtvis en båt! Ska bli toppenkul att se Juniors ansikte när han finner garaget, som vi fiffigt placerat i vardagsrummet. Taket går att ta av om man vill.


På andra sidan har jag varit så fiffig att jag har klistrat fast en liten postlåda. Sambon har limmat och spikat fast själva stommen i plattan det står på.
 Fiff och trix i en oändlig mix!

// Pälsbollen

söndag 7 november 2010

Tända ljus

Igår var det en alla helgona helg (eller det har nog varit det hela helgen). Jag trotsade snöovädret och begav mig till brors grav för att tända tre ljus.


Stod en stund och filosoferade och tänkte, var fullt med folk på kyrkogården så jag kände att jag inte kunde vara riktigt ifred med mina tankar där. Så jag åkte hem, spelade Heart of Steel med Manowar och sände ömma tankar till min älskade bror. Efter att ha låtit mig vara ledsen en stund så kändes det bättre. Att bara få tillåta sig känna sorg, uppleva sorg och veta att det hjälper på något sätt.

På kvällen lagade jag och Sambon gomiddag, fixade lite mera med Juniors garage och idag är det spraylackning och ihopmontage. När garaget är färdigt ska jag fota och visa Er det. Det blev faktiskt ganska tjusigt, även trots det faktum att jag aldrig riktigt får kläm på det där med att klippa och klistra. Guldstjärnor i himlen åt Er som har tålamod med det!

Sambon har oturen att drabbats av en förkylningssväng så jag håller mig på behörigt avstånd. Men jag tror han verkar vara på bättringsvägen nu. Dock sköt vi upp planerna om att börja med väggen i utbyggnaden i helgen. Men det kommer ju en hel vecka som vi kan göra det.

I övrigt känner jag mig lite tom och apatiskt inställd till det mesta just nu, men det är antagligen bara en liten svacka så det går nog över.

Nu ska jag gå och leta upp något annat att göra ett lite tag.

C u later!!!

lördag 6 november 2010

Ditten datten

Jag har kommit på en grej som jag har glömt att fota och lägga upp här!!



Är ju inte bara jag som har lysande briljanta inrednings idéer! Detta fina bord som vi har i garaget, har Sambons Äldsta Son faktiskt givit idén till! Tidigare hade vi några staplade bildäck och en platta som fick duga. Men då kom han med denna fantastiska ide. Så Sambon byggde en ställning till ett av de tjusigare fälgarna med däck och fixade sedan fram en glasskiva. 


Toppensnyggt blev det och många har kommenterat det som har varit på besök. Men jag skall åter igen betona att det inte tyvärr var min idé utan som sagt var Junior P. All kred till honom. Jag tycker det är så roligt att vi låter alla kidsen stora som små, vara med till att göra vårat hem till det ballaste som existerar.

Igår fyllde ju min lilla Junior fyra år! Det är stort, han var hos sin fader nu i helgen men nästa helg det blir mamma helg så ska vi ha kalas. Återigen har Sambon överträffat sig själv på byggbranschen! Vi pratade länge om vad vi ska ge till det lilla trollet och efter mycket tänkande så kom vi fram till att ett litet garage vore ju toppenbra. Så Sambon plockade fram sina kunskaper från modellplansbyggandet och snickrade ihop detta urgulliga garage!



Jag har tapetserat garaget så det ska se ut som tegel på utsidan. Nu ska dörrar målas och monteras och inredningen ska pillas dit. Det var betydligt svårare än jag trodde att hitta sån här tapet så jag uppfann en egen. Med hjälp av en kopieringsapparat, en teknisk bästa vän och som vanligt en massa knapptryckningar senare så var det relativt klart. Sen var det klippa, klistra, placera och svära lite så var det på plats!

Idag ska jag upp på min yngsta brors grav och tända några ljus, bara så att både han och jag ska veta att jag tänker på honom väldigt ofta och önskar att han hade funnits här och kunnat se allt roligt jag gör. I hjärtat och minnet finns han med mig varje dag, men fortfarande kan jag få det där starka hugget av längtan och saknad i mitt hjärta.

Ha en trevlig helg där ute i etern, det ska jag ha så återkommer jag när tiden och lusten tillåter!

// Pälsbollen

onsdag 3 november 2010

Eko isolering

Dagen idag har varit ytterst intressant.
I morse ringde vår isoleringssnubbe som vi anlitat till att isolera väggen i utbyggnaden. Det har varit ett så kallat frysrum och inte gått att nyttja byggnaden under vintern och de många kalla månaderna här i norr.
De förra ägarna till huset har alltså byggt utbyggnaden direkt mot tegelhusets yttervägg, detta har då bidragit med att hela väggen är iskall eftersom det saknas en köldspärr. Efter många turer med tankar och filosoferingar har vi beslutat att isolera väggen med eko isolering (en form av cellulosa och lim som blandas till en pappersgegga och sedan sprutas direkt på väggen) Sambon har reglat upp och dragit klart all el och idag anlände vår snubbe.


En stoooor bil hade han med sig.


Väggen med reglar och färdig el. Innan isolering...


I sprutartagen. En hygglig rånebo, kanske inte allt för förtjust i mitt dokumenterande, men glad var han i alla fall och han verkar ju kunna det han gör.


Så tjusigt (näää, jag vet inte snyggt men förhoppningsvis kommer det bli varmt och gosigt) det blev!
På detta skall då spånskivor, färg eller tapet (inte klara med beslutet där ännu) och sedan ska resten av rummet pimpas.
Det här rummet har vi inte använt till så mycket annat än att samla skrot och kyla öl i. Just på grund av att det varit så kallt på vintern. Sambon har sina trummor där som han brukar spela på eftersom han inte är en frusen person. Eftersom vi har ett enormt stort hus och egentligen inte visste vad vi skulle göra av detta rum så kom vi på den otroligt eminenta iden att ha det som ett lyxigt extra vardagsrum. Bara för folk över 18. Här kommer det finnas barskåp (låsbara), hyllor med böcker, de coolaste möblerna och en massa annat. Är så fantastiskt roligt att få göra detta med Sambon. Bolla ideer och göra många fantasier till verklighet. Det är en hel del egna ideer som ska in i detta rum och jag är så stolt över att det är VI, jag och min älskade Sambo som har tänkt ut dem allihop!
Jag ska göra mitt bästa för att dokumentera rummets utveckling så Ni kan få se hur smarta vi är.

// Pälsbollen

Djurens dagböcker

Kom just ihåg något jag skrattat många gånger åt. Rotade på nätet och måste bara dela med mig! Mycket nöje!


HUNDENS DAGBOK:

07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!



KATTENS DAGBOK:


783:e dagen i fångenskap…
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.
Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp.
Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck.
Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst.
Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer.
Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som ‘allergi’.
Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar.
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar.
Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.
Men jag kan vänta.
Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias…



måndag 1 november 2010

Lyx och flärd till vår ära!

Förra fredagen så drog jag och bästa vännen iväg på en sån där "vi-behöver-en-paus"- helg. Eller ptja ett och ett halvt dygn blev det. Vi lånade en lyxvilla på okänd ort och där huserade vi!
Allt började med när vi kom till lyxvilan som för övrigt innehåller alldeles för mycket nyteknik för oss två tokstollar. Dock måste det poängteras att vi löste alla uppgifter även om det tog sin lilla stund.

Vi började med att försöka knäcka ljudfrågan så att vi kunde spela musik, detta var ett större mankemang än vad vi hade trott. Detta på grund av att husets värdfolk spelar all musik, ser all dvd och utför allt på en projektor med en bauta gigantiskt duk som man fäller (?) skrollar ner (?) över de enorma panorama fönstrerna. Det var här problemen började. Bästa vännen ringde sin ytterst IT-kunniga make som försökte hjälpa oss telefonledes. Det var fjärrkontroller ÖVERALLT så direkt vi löst pusslet VILKEN dosa som var till vad hade ju halva problemet löst sig, jag balanserade på soffans bakkant för att nå upp till projektorn så jag kunde trycka på ON. Å Hips vips utan att vi hade nån egentlig aning om hur det gick till så var musiken igång.
Efter detta så var vi väl värda en drink och jag tände en brasa i kaminen (orsakade en mindre rök(in?)-utveckling innan jag fann det tredje spjället. Vi smaskade i oss förrätten och slurpade i oss ytterligare en drink. Sen skulle ju matfrågan lösas och detta kök var även det ytterst teknologiskt, nästan så man förväntade sig att spisen skulle vråla "Vad tusan pysslar Ni med?!?!" åt oss. Men med åter igen sammanslagna tankekrafter och ett frenetiskt knapptryckande på dessa beröringsfria lysande knappar så gick det väl skapligt. Vi skottade i oss käket å åter igen "Är vi inte värda en drink till?"...

Nånstans här så kommer samtalet in på att det är fredag, och funderingen om vi skulle TA BUSSEN IN TILL STAN sätter igång. Visst det var ju inte planerat, men självklart! Vi ska bara bubbla i bubbelbadkaret först.
Det TEKNISKA bubbelbadet..... Stora vattenstrålar flög kors och tvärs och våra drinkar dubblade sin volym (eller halverade alkoholhalten?) i vattenstrålarna. Men skoj var det.
Så åter igen ringde vi bästa vännens förstående och väldigt väldigt snälla make och han erbjöd sig att skjutsa oss in till staden. Sagt å gjort, sminkade som gatluder begav vi oss ut. Vem springer vi inte på om Exmaken, men det var kul det med. En enligt oss kvick sväng in på en krog blev liiiite längre än planerat, men vi tog iaf taxi tillbaka till lyxvillan.
När vi vaknade på morgonen så fluffade vi mest runt, käkade frukost (som självklart bestod av chips, dipp, resorb, tiramisu och läsk). Sen ville vi se film, det gick inte lika bra att lösa itfrågan denna gång och efter ca två timmar gav vi upp. Då ville jag ha kaffe......
Kaffemaskinen är lika komplicerad som ett kodlås! Efter många knapptryckningar så löstes även denna uppgift. Tillbaka i soffan stirrandes på en blank duk. DÅ kom vi på universallösning till alla ITproblem! Man drar ut kontakten till ALLT och stoppar in den igen! Jojomänn, film gick nu att beskåda!

Resten var väl rätt ointressant förutom de faktum att när vi städade konstaterade vi att vi verkligen känt oss som hemma, såg ut som om det varit fest för femtonpersoner istället för två. Vi använde ju nya glas vid varje drink ett otal kaffekoppar för att få maskinen att funka och kastade kläderna, handdukarna omkring oss. Men efter gemensamma krafter var allt i ordning och på lördag kväll var vi hemma igen.

Direkt jag ids tömma kameran skall jag infoga bilder i detta inlägg. Men förstå så jag skrattat!
En underbar fredag med en trött lördag ;)