Världens bästa mamma har gjort en massa god julmat. Vårt sällskap bestod av mig, mannen , Bobben, Momme, Niklas, Elin, Patrik och Kent.
Mysigt, jag hade det jättestressigt inför julen med allt fixande. Nu är det som sagt var över och ärligt talat så är det ganska skönt.
Det fanns massa fler julklappar men när de väl var på plats så hann jag ju inte fota för jag hade en liten ivrig kille som höll på att explodera av iver.
Väldigt söt son jag har! Dagen till ära valde han såklart skjorta och slips.
Dagen efteråt så åkte ungarna (Eller ja Patrik och Lars-Viking, Niklas och Elin var bara förbi en snabbsväng den 21a) skoter och det var ganska mycket att göra, vi spelade Lusen ett spel som Lars-Viking fick i julklapp.
Och till min stora lycka fanns det rester!!!!
Gud så gott!!!
Men efter frossa så följer som sagt var det mindre roliga, banta. Jag har väl mer eller mindre bantat i hela mitt liv, det har alltid varit ett gigantiskt problem med vikten. Aldrig har det varit bra!. Så jag har tagit ett gigantiskt stort och vuxet beslut för att vara jag. Jag ska nu göra ett absolut sista försök, jag ska köra hårt till sista mars, är jag då fortfarande fet så måste jag helt enkelt lära mig acceptera min fethet och köpa kläder av de som syr cirkustält.
Tacka gudarna att de finns de som älskar mig ändå trots fetheten.
För den som inte har problem med vikten så kan jag bara säga att Ni förstår ingenting. Man tänker på det varje dag, man skäms när man äter, man skäms när man är bland folk, man ser blickarna hela tiden (titta på tjockisen) eller varför inte när man hämtar pojken från skolan och man hör hur det viskas bland barnen (det där är Lars-Vikings mamma hon är en tjockis)
Och vet Ni?
Det gör precis lika ont att höra dem orden nu som när man var mindre (yngre).
Det går inte en enda dag, timme eller minut som jag inte tänker på det. Jag vill inte vistas utomhus, jag vill inte umgås med någon . Det är inte en kväll per vecka jag gråter mig till sömns, det är mera 5 av sju.
Så nu för att inte brista ut i högljudd gråt så avslutar jag det avsnittet i inlägget med att säga att det är svårt och jag mår dåligt, väldigt dåligt.
Men en driftig kvinna som jag är så har jag vidtagit åtgärder i jakten på ett bättre självförtroende
Fem dagars fastekur till att börja med. Intressant värre då det bara spolar ur arslet!!!!
Nåväl, då ska jag göra något mer ovanligt, jag ska skriva ut vad jag väger, här i bloggen.
Jag väger 120 kg. No more no less. Nu när Ni vet det så kan Ni ju kanske fatta varför jag är så olyckligt deprimerad över detta. Om en vecka återkommer jag och meddelar om det går upp eller ner. För att detta ska vara så realistiskt som möjligt så måste jag ju även berätta vad jag gör för att komma ner i vikt. Denna vecka fastekur.
Nog om det, jobbar har jag gjort
Och där fanns det god jul godis.....
Oj oj oj....
Vad mer, jo, jag jobbar ju nyårs dagen så här i hemmet blir det lugn och ro. Ja just det jag måste bara lägga upp en sån fin bild på Xo som jag tog i julas!!!
Naaaaw!!!
Fick ett jättefint kakfat av svärmor och Peter! Vad fick jag mera.... Ett par mamma stickade sockar, en bok som jag velat ha 500kr av mamma, fuktighetskräm, godis, parfym, doftljus och en härlig dag med familjen.
Jag fyndade en julklapp åt min bästa vän på Gran Canaria. Kul humor som jag har så måste jag dela med mig....
Ståtligt!!!
Igår spöregnade det GALET! Det blev en pool på uppfarten, fast jag tror grannarna skulle glo om man badade i den...
Imorgon ska jag på jobbet och dominera så idag blir det, ptja, ingenting.
Ps. Nästa år önskar jag mig en spark!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar